Mina spaningar och insikter på WebCoast 2014

Årets WebCoast har gått av stapeln.

Det har nu gått en helg sedan knytkonferensen arrangerandes i år – och över 300 drivna och smarta människor samlades på Lindholmen i Göteborg. Jag har fått lite reflektionstid och fått chans att samla mina intryck, tankar och känslor.

Det är innehåll (content) som vi konsumerar på webben

Content, eller innehåll, har varit på tapetens hos webbmänniskor sedan tidigt 2010. Kanske tidigare? Men på allvar under i vart fall drygt fyra års tid.

Min spaning från WebCoast 2014 är att innehåll (content) har kommit till ”allas” kännedom och har accepterats som en viktig och betydande ingrediens på webben. Innehåll ser jag även har kommit för att stanna. I vart fall för en överskådlig framtid – så långt vårt vida webböga kan spana och sia.

Att innehåll nu värderas och prioriteras på webben av både leverantörer, beställare och användare är logiskt. För vad är det vi egentligen konsumerar på webben?

  • Inte är det teknik. Om en webb kör teknik A eller B kvittar utifrån användaren. Användaren som konsumerar din webb. Teknik är hygienfaktor – teknik A/B ska bara fungera.
  • Inte heller är det färg och form. Din design ska representera dig och den ska göra sitt jobb – lyfta, framhålla och tydliggöra ditt innehåll (text, stillbild, video, funktioner etc).

Men traditionellt sett är det just dessa två saker (teknik och design) som värderas och genomsyrar arbetet med en webbplats. Varför?

Det är tack vare innehållet som du dagligen använder dina favoritwebbar. Du går till dina favoritwebbplatser för att konsumera content. Inte går du väl dit för att teknik A eller B används eller för att webbplatsen är gul eller grön?

Så kontentan av denna första spaning från WebCoast 2014 är att innehåll (content) som vi konsumerar på webben har blivit etablerat och accepterat.

Startup-scen och startup-community i Göteborg

Min andra spaning från WebCoast 2014 är att startup-scenen i Göteborg bubblar!

Det är många som tror (och ser!) framtiden. Många personer ser möjligheterna på och med webben. Både ur ett tekniskt, affärsmässigt och beteendemässigt perspektiv. Personer kör projekt vid sidan av sina traditionella anställningar där de utvecklar produkter och tjänster med webben och/eller internet som bärare. Andra har hoppat på startup-tåget helt och hållet. Satsar helhjärtat på sin idé och passion! Det tycker jag är kul och inspirerande att se.

För förutsättningarna finns. Startup-scenen i Göteborg bara växer och växer. Det börjar skapas en stark startup-community i Göteborg. Så du är i gott sällskap om du vill göra verklighet av din idé!

Makerkultur och hackerkultur i Göteborg

Göteborgs startup-scen och startup-community går även i god och parallell linje med den makerkultur och hackerkultur som också råder i Göteborg.

Internet of things

Min spaning nummer tre från WebCoast 2014 är det här med att nästa boom av användare på internet inte är oss människor.

Under de senaste cirka 20 åren har det varit internet of humans som har rådit. Kommande år är det internet of things som kommer att råda.

Kommande år är det inte vi människor som kommer bidra till det stora ökandet av antalet användare på internet (webben, e-post, FTP etc). Nästa stora boom av användare är things – prylar, saker, ting osv som nyttjar/använder internet.

Börja skapa, bygga och integrera prylar i dina webblösningar! Det är ett tips. Men ha fortfarande den mänskliga användaren i fokus – för det är oftast vi som använder ”tingen”. Innan ”tingen” börjar vara självständiga – genom att använda sig själva och använda andra ”ting”, likt hubotar (humana robotar).

Från fysisk till digital och sedan tillbaka igen – från digital till fysisk

Många produkter/tjänster som idag är fysiska kan vi göra digitala. Det är det som pågår och som är framtiden för en tid framöver. Men vad kommer efter framtiden – efter den tid vi kan se (eller rättare sagt ana) framöver? Vad är framtidens framtid?

Framtidens framtid kan vara att gå från digitalt till fysiskt. Alltså tvärt om mot det paradigmskifte som just nu pågår. För allt har sin tid. Allt går i omgångar. Om och om igen. Tider kommer och går – tider kommer tillbaka. Våra mor- och farföräldrars generation hade handsydda kläder – hemmasydda eller möjligtvis lokalt tillverkade av skräddaren på hörnet. Våra föräldrars generation tyckte inte om handsydda kläder. De ville köpa konfektion ( sv.wikipedia.org/wiki/Konfektion ). Massproduktion. Konfektion var det finaste som fanns – i deras värld. I deras samtid.

Vi i vår generation vill återigen ha närproducerat. Vi vill veta vart de saker vi köper har sitt ursprung. Produktion har återigen blivit accepterad – från att under årtionden ha varit ful, smutsig och ovärdig. Tidigare sågs tillverkning som antingen någonting som är smutsigt eller ovärdigt för oss i ”kunskapssamhället”, samtidigt som vi mystifierade och idoliserade det handgjorda.

Det är lika så med t ex öl och mjölk. Fram till 1970-talet hade vi minst ett bryggeri och ett mejeri i varje mindre svensk stad värd namnet. Därefter köptes alla lokala bryggerier och mejerier upp. Vi fick i princip Arla över hela Sverige och en handfull nationella/internationella bryggerier.

I slutet av 2000-talet började återigen lokala mejerier dyka upp runt om i landet. Hållbara verksamheter med närproducerade produkter. In på 2010-talet började bryggarkulturen ta enorm fart! Hur många lokala mikrobryggerier av öl har vi inte idag? Likaså med bröd. Under cirka 30 år (uppväxten av vår generation) hade vi några få brödtillverkare i Sverige. För ett fåtal år sedan började lokala små bagerier dyka upp runt om i staden. Oftast surdegsbagerier.

Jag tror jag nu har exemplifierat att tider kommer och går – kommer tillbaka. Så nu tillbaka till att gå från digitalt till fysiskt. Jag gör ett citat från en tidigare artikel här på natverkande.nu :

På så sätt samlas användarna fysiskt − likt en traditionell konsert. Nu är det bara att vänta på att de kan projecera den virtuella artisten med holografi. Då blir Hatsune Mike ”levande” på scenen. Från digital till fysisk. Hmm… tvärtom? Tvärtom än vad jag bloggat om här. Fundera på den du! Det kanske är det som är framtidens framtid. Nu är framtiden att digitalisera våra fysiska produkter och tjänster. Medan framtidens framtid är att göra våra digitala produkter och tjänster fysiska.

Vår generation är den generation som återigen vill ha närproducerat – oavsett om det gäller livsmedel såsom frukt, mjölk och öl eller om det gäller dina strumpor, den skräddarsydda kostymen eller spaden till ditt trädgårdsland där snickaren på hörnet snidat träskaftet och lokala smeden smitt spadbladet.

Det är även här internet of things kommer in i bilden. Hur du med hjälp av små kortdatorer och kontrollerkort kan skapa grymma spadar som håller koll på ditt trädgårdsland.

I denna kontext kommer även makerkulturen in, och hackerkulturen, tillsammans med 3D-skrivare där du lokalt (hemma eller på gemensamma makerspaces) kan tillverka de saker du behöver. Tillverkning är inte längre någon smutsig tungindustri som är ovärdigt att arbeta och försörja sig på.

Slutsats av mina WebCoast’s spaningar 2014

De två spaningarna och insikterna startup’s och internet of things ser jag samspelar enormt med varandra. Många startup’s skapar fortfarande självklart produkter/tjänster där vi människor är de huvudsakliga användarna. Men många startup’s har också sett att prylarna/sakerna kommer vara morgondagens användare.

Jag hör även traditionella reklambyråer i stan som börjar lattja med Raspberry Pi, Arduino och andra enkortsdatorer och mikrokontrollerkort för att integrera traditionella marknadsföringskanaler med nya things-möjligheter – kopplade till internet. T ex event, mässmontrar och övrigt där budskap och upplevelser kan kopplas till ting och den fysiska miljön runt mottagaren av upplevelsen. T ex mässbesökaren.

Morgondagens innovativa produkter/tjänster som kommer ut ur de startups som lyckas kombinerar dessa två typer av användare – människor och prylar samspelar.

Även min första spaning (innehåll/content) ser jag också är en viktig ingrediens tillsammans med de två andra (startups och internet of things). Därmed inser jag nu att samtliga tre spaningar samspelar med varandra.

För jag förmodar att även saker, prylar och ting värderar och trivs bättre om de får hantera vettigt innehåll. Prylarna kanske inte mår bättre ”känslomässigt” som oss människor. Men de kanske ”mår” funktionellt bättre – att prylarna fungerar bättre med bra/rätt innehåll.

Jag ser att den gamla hederliga tesen ”Skit in, skit ut” även håller här. Att inget system är bättre än det innehåll man stoppar in. Du kan inte förvänta dig att få ut något annat än det du i systemet stoppar in.

Ett exempel är sök och sökbarhet (search – findability). En sökfunktions sökresultat är inte bättre än det innehåll som finns lagrat – och som sökfunktionen därmed kan presentera.

  1. Håll koll på ditt content.
  2. Våga skapa suveräna webbprodukter/webbtjänster.
  3. Blanda upp oss mänskliga användare med things.

Vid pennan, @andreaslarsson

Andreas

Hej,
Jag heter Andreas Larsson och är en av våra ursprungsskribenter. Mig når du enklast på andreas@natverkande.nu och @andreaslarsson

Leave a Reply